I can still hear you breathing.

åh. gud. Nytt liv säger jag bara! Jag har städat mitt rum. Ska för första gången på typ 10 dagar kolla mig i spegeln, kanske duscha. Imorse åkte jag, johanna, pappas bror Ingmar och min syster Amanda till sjukhuset. Blev faktiskt ett riktigt lyckat besök. Utan panikångest och tårar. Vi sitter i anhörigrummet och väntar på att sjuksköterskan ska komma. Det första hon säger när hon kommer in är att "Mats ville ringa hem, har han gjrot de?" Va?! är han vaken. Kan han prata?! Minns han oss?! Johanna sprang in till pappa. Själv fick vi vänta på kuratorn och läkare nummer 2. Bara bra besked i dag må jag säga. Pappa har lunginflammation, kraftig bihåleinflammation som förmodligen vandrat upp i hjärnan via centrala nervsystemet. Kanske inte så bra besked, men det viktiga är att det inte längre är livshotande. blev så glad när jag fick krama hans hand och han kunde prata med mig! Han fick dricka LOKA mineralvatten (som han hatar) ur sugrör och hostade som en galning. Ska åka dit med Johanna i kväll för att lämna sportmagasin, aftonbladet, glasögon som han frågat efter och mineralvatten som han tycker om. Han kommer inte komma hem förrän om minst 3 veckor, eftersom rehab väntar. Men det får ta den tid det tar, huvudsaken är att han finns kvar hos mig, hos oss. Jag längtar så mycket tills han kommer hem, tills vi kan åka till frankrike och han kan lära mig tennis. Tills vi grillar ute på uteplatsen i solen, tills vi ska kolla på Eldkvarn igen! ååhåå, jag kan knappt vänta.

MAKE LOVE / CAROLINA

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0